Hur gick det då med dagens mål?

Nå, jag hade satt tre väldigt uppnåbara mål för dagen. Har jag fullföljt dem? Nja. Jag duschade igår innan jag gick och la mig, diska har jag inte haft någon energi till övers för och jag behövde inte ringa min soc person eftersom denne ändrade sig helt plötsligt angående vad som tidigare sagts. Jag har dock varit extremt trött idag, och det märks att jag har stressat upp mig rejält senaste månaden. Jag somnade vid 3, vaknade vid 6 för att kolla lägenheter. Somnade om efter 8, vaknade vid 2 (har jag för mig) och var vaken en stund. Åt, läste, kikade runt. Därefter somnade jag vid 3 och vaknade nu strax efter 7. Och jag är fortfarande trött, så jag planerar att äta och dricka och sedan sova igen.

Det här är något som är rätt typiskt för mig. Jag planerar att göra även de enklaste saker, men sedan när det blir dags har jag ingen energi kvar. Jag undrar hur de som säger åt mig att sluta vara så lat och skaffa ett jobb tänker. Jag har idag gjort i princip ingenting, men ändå är jag så mentalt utmattad att jag knappt kan sitta upp. Hur i hela friden skulle det fungera på ett arbete? Ok, jag kommer dit, jobbar ett kvarts skift, sätter mig sedan och gråter i en garderob... Ja men det låter väl heeelt underbart. Eller?

Det är inte så att jag aldrig vill ha ett jobb, för det är fel. Jag vill jobba. Jag vill studera. Jag vill uppfylla mina drömmar och skaffa familj och försörja mig själv. Det är väl självklart! Men jag KAN inte just nu. Det är ingenting jag kan trolla så att det fungerar, utan jag behöver hjälp först med att hantera min diagnos (och se om det finns fler) innan jag kan arbeta. Jag oroar mig lite inför årsskiftet, för i början var det endast planerat att jag skulle vara sjukskriven fram tills dess. Jag är inte på något vis redo för att studera eller arbeta än. Jag hoppas min läkare kan förstå det.

Suck, nu blev det ett sånt där långt inlägg igen. Ber om ursäkt. Nu ska jag göra te.