Överreaktion, á la Asperger.

Mina katter knuffade ner min nyinköpta adventsljusstake så den for i golvet och slutade fungera. Ingenting som "borde" gör en rejält upprörd, egentligen, då den bara kostade typ 50:- Eller hur? FEL! Överreaktion gånger femtio. Låg och grinade i sängen och har fortfarande tårar som rinner. Inte egentligen BARA pga ljusstaken, utan även för att jag haft det så stressigt senaste veckorna samt avlivade en katt förra veckan. Allt liksom bygger på, också kommer det en liten grej som totalt förstör en. Just nu känns det som om jag lika gärna kan ta livet av mig pga den där jävla ljusstaken, men rationellt vet jag ju att det är inte en *så* stor grej. Tacka gudarna för en underbar mamma som skänker några slantar till nytt julpynt. Julen är verkligen viktig för mig, för den har alltid handlat om trygghet. Just nu är ingenting riktigt tryggt i mitt liv för det är så mycket som stökar och bråkar och stressar. Så jag behöver verkligen ha det lugnt och fint i min lägenhet så jag kan slappna av. Ljusstakar och slingor och glitter och tomtar hjälper verkligen att få den där lugna julkänslan. Så jag är jävligt ledsen, men inte riktigt "måste gråtskrika" ledsen. Inte bara över det här, åtminstone.

Men så kan det gå när man har Asperger...

Julvisor och glada besked.

Idag är jag rätt mör, efter att ha varit social hemma hos min vän så länge och ha varit tvungen att träffa folk igår. Samt handla. Det blev lite för mycket, men jag fortsätter att pusha mig lite. Idag ska jag nämligen prata med min läkare via telefon igen (vi gjorde det i måndags också) och imorgon ska jag skriva på kontrakt för nya lägenheten samt tvätta. Det blir lite mycket för mig att hantera, men jag ska försöka att inte krascha som jag brukar göra. Ska lyssna på min hjärna och sova på dagarna och ta det lugnt. Idag har jag tagit en fyra timmars tupplur för att orka.

Just nu lyssnar jag på svenska julvisor och bara myser. Jag har inte diskat som jag borde, men jag har fyllt diskhon så allt får stå en stund och skurat spisen och diskbänken. Så jag är rätt nöjd ändå. Jag måste ju lära mig att det är bättre som saker händer pö om pö istället för allt på en gång. Min läkare ska ringa mig om ungefär en timme, och då ska jag få reda på om jag kan få försöka studera medan jag är sjukskriven. Det är nämligen enda sättet för mig att ta igen de 11,5 poäng jag behöver för att få CSN någonsin igen. Och det skulle vara på distans och deltid, naturligtvis. Så jag får lägga upp studierna lite som jag klarar av. Och jag behöver sjukskrivningen för att falla tillbaka på ifall det verkligen inte går för mig att studera. Men då vet jag ju i alla fall. Soc står 100% bakom mig när det gäller detta. Det känns jäkligt skönt också.

Nu ska jag kolla på Family Guy och slänga lite skräp. Uppdaterar mer sedan när jag pratat med läkaren. Spännande ju!

En uppdatering

Nu har det gått några dagar, men tyvärr har inte jättemycket hänt. Insåg igår att jag förmodligen har UVI och det är därför jag mått så jäkla dåligt senaste veckorna, så nu äter jag antibiotika för det. Tack gode gud för en matlust som återkommit så jag slipper svälta och dö av illamående etc. Dessutom fick jag idag ett underbart besked dels av min läkare och dels av min soc kontakt som förmodligen kommer reda upp mitt liv rejält och leda det mot något av det finaste som finns. Jag vill inte säga för mycket fören jag pratat med en inblandad, men till imorgon vet jag nog mer.

Upplever enorm trötthet nu som dels beror på AS och dels beror på UVI. Jobbigt är det, men inatt fick jag sova tio timmar och det behövdes. Trött nu också, och ska ta en tupplur snart, men ja.

Vet inte riktigt mer vad jag ska skriva, då jag inte vill ge för mycket detaljer om nyheterna riktigt än. Inte för att jag tror att någon ens läser bloggen, men ifall att. ;)