Överreaktion, á la Asperger.

Mina katter knuffade ner min nyinköpta adventsljusstake så den for i golvet och slutade fungera. Ingenting som "borde" gör en rejält upprörd, egentligen, då den bara kostade typ 50:- Eller hur? FEL! Överreaktion gånger femtio. Låg och grinade i sängen och har fortfarande tårar som rinner. Inte egentligen BARA pga ljusstaken, utan även för att jag haft det så stressigt senaste veckorna samt avlivade en katt förra veckan. Allt liksom bygger på, också kommer det en liten grej som totalt förstör en. Just nu känns det som om jag lika gärna kan ta livet av mig pga den där jävla ljusstaken, men rationellt vet jag ju att det är inte en *så* stor grej. Tacka gudarna för en underbar mamma som skänker några slantar till nytt julpynt. Julen är verkligen viktig för mig, för den har alltid handlat om trygghet. Just nu är ingenting riktigt tryggt i mitt liv för det är så mycket som stökar och bråkar och stressar. Så jag behöver verkligen ha det lugnt och fint i min lägenhet så jag kan slappna av. Ljusstakar och slingor och glitter och tomtar hjälper verkligen att få den där lugna julkänslan. Så jag är jävligt ledsen, men inte riktigt "måste gråtskrika" ledsen. Inte bara över det här, åtminstone.

Men så kan det gå när man har Asperger...